Startsida Trosuppfattningar Framtiden Medicin Ämnen Kontakta oss Publikationer Språk

Bibeln online: Nya världens översättning av Den heliga skrift

Predikaren 1:1-18

1 Ord av församlaren, Davids son, kung i Jerusalem. 2 ”Fullständig tomhet!” säger församlaren, ”fullständig tomhet! Allt är tomhet!” 3 Vilken vinning har en människa av all sin möda under solen? 4 En generation går, och en generation kommer, men jorden består till oöverskådlig tid. 5 Och solen går upp, och solen går ner, och den kommer flämtande till sin plats, där den åter går upp.

6 Vinden far mot söder, och den vänder sig mot norr. Runt, runt kretsar den ständigt, ja, vinden börjar sitt kretslopp på nytt.

7 Alla floder rinner ut i havet, men havet blir aldrig fullt. Till den plats där floderna rinner fram, dit vänder de tillbaka för att åter rinna fram. 8 Allting tröttar; ingen kan beskriva det. Ögat blir inte mätt av att se, och örat blir inte fullt av att höra. 9 Det som har skett är vad som kommer att ske, och det som har gjorts är vad som kommer att göras; ja, det finns ingenting nytt under solen. 10 Finns det något om vilket man kan säga: ”Se detta – det är nytt”? Det har redan funnits till under oöverskådlig tid; det som är till är från en tid före oss. 11 Det finns inget minne av dem som fanns till förr, och det kommer det inte heller att finnas av dem som blir till senare. Det kommer inte att finnas något minne av dem bland dem som blir till ännu senare.

12 Jag, församlaren, blev kung över Israel i Jerusalem. 13 Och jag inriktade mitt hjärta på att söka och utforska visheten i förbindelse med allt som har gjorts under himlen – den olycksbringande sysselsättning som Gud har gett människosönerna att sysselsätta sig med. 14 Jag såg alla de gärningar som gjordes under solen, och se, allt var tomhet och ett jagande efter vind.

15 Det som har gjorts krokigt kan inte bli rakt, och det som saknas kan inte räknas. 16 Jag talade i mitt hjärta och sade: ”Se! Jag har växt till i vishet långt mer än någon som var före mig i Jerusalem, och mitt hjärta har sett mycken vishet och kunskap.” 17 Och jag inriktade mitt hjärta på att lära känna vishet och att lära känna vanvett, och jag har lärt känna dårskap – också detta är ett jagande efter vind. 18 Ty med stor vishet följer stor grämelse, så att den som ökar sin kunskap ökar sin smärta.