Höga Visan 1:1-17
1 Den yppersta sången, som är Salomos: 2 ”Må han kyssa mig med kyssar av sin mun – för dina ömhetsbetygelser är bättre än vin. 3 Dina oljor doftar gott. Som utgjuten olja är ditt namn. Därför älskar de unga flickorna dig. 4 Dra mig med dig, låt oss springa. Kungen har fört mig in i sina innersta kamrar! Låt oss fröjdas och glädjas över dig. Låt oss nämna dina ömhetsbetygelser mer än vin. Med rätta älskar de dig.
5 Svart är jag, men behagfull, ni Jerusalems döttrar, lik Kedars tält, lik Salomos tältdukar. 6 Se inte på mig därför att jag är svart, därför att solen har bränt mig. Min mors söner blev vreda på mig; de satte mig till att vakta vingårdarna, fast min egen vingård, den som var min, vaktade jag inte.
7 Berätta för mig, du som min själ älskar, var du vallar hjorden, var du låter småboskapen lägga sig ner vid middagstid. Varför skulle jag bli lik en sorgklädd kvinna bland dina medherdars hjordar?”
8 ”Om du inte vet det, du vackraste bland kvinnor, så gå ut i småboskapshjordens spår och valla dina killingar vid herdarnas tältboningar.”
9 ”Vid ett av mina ston framför faraos vagnar har jag liknat dig, min älskade. 10 Dina kinder är ljuvliga mellan hårflätorna, din hals i ett pärlband. 11 Ringar av guld skall vi göra åt dig, med kulor av silver.”
12 ”Så länge kungen är vid sitt runda bord har min nardus sänt ut sin doft. 13 Min vän är för mig som en påse myrra; mellan mina bröst kommer han att tillbringa natten. 14 Min vän är för mig som en klase hennablommor i En-Gedis vingårdar.”
15 ”Se! Du är vacker, min älskade. Se! Du är vacker. Dina ögon är duvors ögon.”
16 ”Se! Du är vacker, min vän, ja ljuvlig. Och vårt läger är löv. 17 Bjälkarna i vårt storslagna hus är cedrar, våra sparrar är enträd.
Nya världens översättning av Den heliga skrift
