Bibeln online: Nya världens översättning av Den heliga skrift

1 Simon Petrus, en Jesu Kristi slav och apostel, till dem som i likhet med oss har uppnått trons privilegium genom rättfärdigheten hos vår Gud och hos Räddaren, Jesus Kristus:

2 Må oförtjänt omtanke och frid förökas åt er genom exakt kunskap om Gud och om Jesus, vår Herre, 3 eftersom hans gudomliga makt fritt har gett oss allt som rör liv och gudhängivenhet, genom den exakta kunskapen om honom som kallade oss genom härlighet och dygd. 4 Genom detta har han fritt gett oss de dyrbara och mycket storslagna löftena, för att ni genom dem skall bli delaktiga av gudomlig natur, sedan ni har kommit undan det fördärv som till följd av otyglat begär finns i världen.

5 Ja, av just detta skäl skall ni, genom att till gensvar bidra med all uppriktig strävan, till er tro foga dygd, till er dygd kunskap, 6 till er kunskap självbehärskning, till er självbehärskning uthållighet, till er uthållighet gudhängivenhet, 7 till er gudhängivenhet broderlig tillgivenhet, till er broderliga tillgivenhet kärlek. 8 Ty om allt detta finns hos er och överflödar, skall det hindra er från att vara overksamma eller utan frukt i fråga om den exakta kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.

9 Den som saknar detta är nämligen blind, i det han sluter sina ögon för ljuset, och han har glömt hur han blev renad från sina tidigare synder. 10 Därför, bröder, skall ni så mycket mera göra ert yttersta för att befästa er ställning som kallade och utvalda; ty om ni fortsätter att göra detta, kommer ni aldrig någonsin att snava. 11 Ja, på så sätt skall det i rikt mått ges er tillträde till vår Herres och Räddares, Jesu Kristi, eviga kungarike.

12 Därför tänker jag ständigt påminna er om dessa ting, fastän ni känner dem och är befästa i den sanning som finns i er. 13 Men jag ser det som min plikt, så länge jag är i detta tält, att väcka upp er genom mina påminnelser; 14 jag vet nämligen att jag snart skall lägga av mitt tält, alldeles som också vår Herre Jesus Kristus gav till känna för mig. 15 Jag vill också vid varje tillfälle göra mitt yttersta för att ni efter min bortgång själva skall kunna påminna er dessa ting.

16 Det var ju inte slugt uttänkta osanna historier vi gick efter då vi gjorde er bekanta med vår Herre Jesu Kristi kraft och närvaro, utan vi hade blivit ögonvittnen till hans storhet. 17 Han fick nämligen från Gud, Fadern, ära och härlighet, när ord sådana som dessa framfördes till honom av den storslagna härligheten: ”Denne är min son, min älskade, som jag själv har godkänt.” 18 Ja, dessa ord hörde vi framföras från himlen medan vi var tillsammans med honom på det heliga berget.

19 Följaktligen har vi det profetiska ordet mer befäst; och ni gör väl i att vara uppmärksamma på det – som på en lampa som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och en morgonstjärna går upp – i era hjärtan. 20 Ni vet ju först och främst detta, att ingen profetia i Skriften blir till av någon privat utläggning. 21 Ty aldrig har en profetia framförts av en människas vilja, utan människor talade ord från Gud, under det att de drevs av helig ande.