GOOŊGA e hol ɗuum? Paatuɗo e naamne ɓurɗe faayida ɓe yimɓe naamndato ñande fof. Ina waawii tawa on naamniima ko’e mon e ko wa’i nii.
Hol to kuuccitton so on njiɗi dañde jaabaawuuji naamne gonnɗe dow ɗee? So on njehi ɗo defte njeyete walla ɗo njanngate ene waawi ma on taw ujunnaaje ujunnaaje defte bi’ ooje ene mbawii jaabaade ɗee naamne. Kono woon e sahaanji so nde haali wonde ndee yeeda. Woon e defte ɗee nanndooje gooŋga. Kono so ɓooyii seeɗa ɗee ƴeeŋta. Ko dum waɗi ɗee pota wayleede seeɗa walla fof.
Kono noon ene woodi deftere joguiinde jaabawuuji koolniiɗi. Ko nde deftere gooŋga. E nder ñaagunde makko Alla anabi Isaa wii: “Ko koŋŋgol maa ŋgol woni gooŋga.” (Yuhanna 17:17) Detere mbi’ aten Bibl woni ŋgol konngol. Bibl o ene hokka haqiiqa jaabawuuji leerɗi e ɗee naamne gonɗe dow. E nder ngol ɗerewol ma on taw e ko raɓɓidi jaabawuuji naamne ɗee.
KO ƊUUM SAABI NGAL NAAMNAL: E ɗen nguur e aduna kewɗo boneeji e neegre. Diineeji keewɗi njannginta ko mette ɗee nguurdaten ko e yiɗde Alla.
KO ƊUUM BIBL O WII HEEN: Alla yamirtaa muk ko boni. Ko ɗum Bibl oo wi e nder Ayuuba 34:10, NW “golle bonɗe ene ngoɗɗondiri no feewi e Alla gooŋga oo tee waɗde ko feewaani ene woɗɗi no feewi jom baawɗe”. Alla ene jogii faandaare heewnde giɗli e yimɓe. Isaa ko ɗuum wi yo en ñaago: “Baaba amen gonɗo dow asamaan, . . . yoo laamu maa ar; yoo sago maa waɗe e dow leydi, no waɗiraa dow asamaan nih.” (Macca 6:9, 10) Alla ene waɗti e men hakkile haa ngannduɗa o jaɓii waɗde ko mawni mbete maa faandaare makko timmu.—Yuhanna 3:16.
Ƴeew kadi Genèse 1:26-28; Yaaquuba 1:13, e 1 Piyeer 5:6, 7.
KO ƊUUM SAABI NGAL NAAMNAL: Hareeji ene njokka warde yimɓe heewɓe ɓe hay gooto waawa limde. Hay neɗɗo gooto daɗaani e mette ɗee.
KO ƊUUM BIBL O WII HEEN: Alla wi jamaanu ene ara maa o addu jam e dow leydi ndii fof. Lamu Alla ngonngu e dow asamaan so fuɗɗiima halfude leydi ndii yimɓe “ngontaa jangude hare kono maa ɓe tafto jaaseele maɓɓe jale.” (Esayï 2:4, NW ) Alla ma gaynu kala mette, e kala ooñaare. Bibl oo wi: “ [Alla] ma o momtu gonɗi maɓɓe fof; maa maayde nattu, sunaare, gulaali e muuseeki majja, ŋgati geɗe gadane ɗe [te mette e ooñaare hande ina njeya eko Alla ittata] njawtii.”—Peeñɗi 21:3, 4.
Ƴeew kadi Psaumes 37:10, 11; 46:9; e Mika 4:1-4.
KO ƊUUM SAABI NGAL NAAMNAL: Ko ɓuri heewde e diineeji aduna njannginta ko so neɗɗo maayii woon ko woni e nder mum ko jokkata wuurde. Woon wi’oo ɓe maayɓe ene mbaawi waɗde ko boni wuurɓe, walla Alla ene leeɓta bonɓe ha abadan e nder jayngol.
KO ƊUUM BIBL O WII HEEN: So neɗɗo maayii natti wonde. “Maayɓe . . . tinata hay huunde” ko ɗum bibl o wii e Ecclésiaste 9:5, NW. Tawde maayɓe mbaawa anndude hay huunde, mbawa tinde hay huunde, te ɓe mbaawa tawtoreede hay huunde, waaɗde ɓe mbaawa waaɗde ko boni—walla walluude—wuurɓe.—Psaumes 146:3, 4.
Ƴeew kadi Genèse 3:19, Ecclésiaste 9:6, 10.
KO ƊUUM SAABI NGAL NAAMNAL: Eɗen njiɗi wuurde tee eɗen njiɗi renndude weltaare nguurndam e ɓe njiɗɗen. Ko ɗum waɗi ene jaadi njiɗen yiytude maayɓe men.
KO ƊUUM BIBL O WII HEEN: Ko ɓuri heewde e maayɓe maa ngummito. Isaa wii ko “wonɓe e janaale ɓe ma . . ŋgummoo.” (Yuhanna 5:28, 29) No Alla fodirnoo gila e lasli, yimɓe ummittooɓe e dow leydi ma mbaaw wuurde e aljanna e dow leydi. (Luka 23:43) Cellal timmungal e nguurnɗam ɗam gasata wonande jaɓanɓe Alla ene jeya e oon janngo. Bibl oo wii: “Feewɓe e ko’e mum en maa njey leydi, e dow mayri ma ɓe nguur heen ha abadan.”—Psaumes 37:29, NW.
Ƴeew kadi Job 14:14, 15; Luka 7:11-17 e Golle 24:15.
KO ƊUUM SAABI NGAL NAAMNAL: E Ko buri heewde e diineeji yimɓe ene ñaagoo. Kono heewɓe e maɓe mɓaɗi e ɓerɗe mu’en ko ɓe jaɓɓantaake ñaaguule maɓɓe.
KO ƊUUM BIBL O WII HEEN: Isaa janngini en ko so eɗen ñaagoo Alla, en potaani yettude koŋŋguɗi eɗen ndewa e ɗen ndeftoo. Isaa wii ko: “So tawi oɗon ñaagoo Alla hoto mbiye huunde oɗon ndeftoo.” (Macca 6:7) So en njiɗi Alla heɗoo ñaagule men, potɗen ko ñaagoraade no o yiɗiri. Hade men waawde waɗde ɗum eɗen poti janngude hol ko woni yiɗde Alla haa gasa kadi ñaagoɗen ko yadi e nden yiɗde. 1 Yuhanna 5:14 wii: “So en ñaagiima huunde e dow sago [Alla],o jaɓanat en.”
Ƴeew kadi Psaumes 65:2; Yuhanna 14:6, 14; e 1 Yuhanna 3:22.
KO ƊUUM SAABI NGAL NAAMNAL: Yimɓe heewɓe cikkata ko kaalis, dowlude, ŋari ene waawi rokkudeɓe mbelemma. Ko ɗuum waɗi eɓe ndoga caggal ɗeen geɗe. Kono ɓe mbatintoo yiyde ko weltaare daɗiiɓe.
KO ƊUUM BIBL O WII HEEN: Isaa hollii coktirgal weltare nde o wii: “ [Weltaare] woodanii heɓtinɓe e ɓerɗe mumen miskinaagal mumen ɓe. [miskinaagal patungal e gandal Alla, NW]. ” (Macca 5:3) En mbaawaa dañɗe weltaare gooŋga, so wonna so eɗen mbaɗa ko foti mbete ma en, mbaaw humtude haaju ɓurɗo mawnude mo njogiɗen-yiɗde anndude Alla e faandaare makko e yimɓe. Oon gooŋga ko e Bibl hee tawatee. Anndude oon gooŋga ena waawii wallude en heɓtinde ko waɗi nafoore tigirigi e ko ala. So en ɗaccii gooŋga Bibl oo ardoo en, e ko njiɗɗen waɗde e ko mbaɗaten nguurndam men maa bur waɗde faayiida.—Luka 11:28.
Ƴeew kadi Proverbes 3:5, 6, 13-18 e 1 Timote 6:9, 10.
En nji’i e raɓɓikinaade ko Bibl oo jaabi e ɗee naamne jeegom. Mbete oɗon njiɗi anndude ko ɓuri ɗum? Eey eey so tawii oɗon njeyaa e “heɓtinɓe e ɓerde mum en miskinaagal mum en [miskinaagal patungal e ganndal Alla]”. Ena waawi tawa oɗon njogii naamne goɗɗe baa ɗe nih: “so taw Alla ene waɗti e men hakkile” hol sabaabu omo ɗacca bone e museeki ena heewra nih hannde? Hol no mbaɗaɗiratmi ha mi ɓeyda jam e ɓesngu am? Bibl oo ene hooka jabaawuuji timmuɗi jonɗi e ɗee naamne e naamne keewɗe goɗɗe.
Kono hannde heewɓe coftanaani ƴeewde e nder Bibl oo. ɓe njaggirinde ko noo juutnde mettunde faamde e woon sahaaji. Mbete oɗon njiɗi ballal haa njiyton jaabawuuji e nder Bibl oo? Seedeeji Jeova ene njogii peeje ɗiɗi ɗe ɓe mbaawi wallirde on.
Adiinde ndee ko deftere wi’ateende Qu’enseigne réellement la Bible? Deftere nden waɗira ko ɓe keewaani jot, mbete ma ɓe mbaaw heɓde jaabawuuji leerɗi ɗi Bibl oo hokkata e naamne ɓuurɗɗe faayodinde. Ɗiɗeɓere nde ko porogaraam jangde Bibl o e nder galle ma tawa a yoɓata hay dara. Taw a yoɓnetaake hay dara, seede Jeova ɓalliɗo galle mon te baawɗo jannginde Bibl oo ena waawi arde galle mon walla nookku goɗɗo mo njiɗda yeewtida e ma e Bibl o yontere kala tawa ɓooyata. Miliyoŋaaji yimɓe kebii e nafoore oon porogaraam. Ko hewii e maɓɓe mbattindi ko wiide e dow weltaare mawnde “Mi yiyi gooŋga.”
Ko ɗuum woni ngalu ɓurngu mawnude ngu neɗɗo dañata. Goonga gonɗo e Bibl oo ina sernda en e bidaa. Majjere e kulndeeraagu. Ene rokka a yaakaare, ɗo tiindiɗen, e weltaare. Isaa wii: “ Ma on ŋganndu gooŋga o te maa gooŋga o rimɗin on. ”-Yuhanna 8:32.
Yaltinaa ko e hitaande 2008 |